”De gamla premisserna för forskning inom vårt anatomiska område gäller inte längre” – Dr Heike Jäger

Det pågår en revolution inom anatomisk forskning världen över, som vänder upp och ner på sättet vi ser på vår kropp och sätter en ny standard för hur vi bedriver forskning.

Dr Heike Jäger, neurofysiolog och specialist på muskelsjukdomar, kronisk värk och ryggsmärta vid Fascia Research Center vid Universitetet i Ulm, Tyskland, är en av de som leder utvecklingen. Hon menar på att de gamla premisserna för anatomisk forskning inte gäller längre.

Anledningen är en löpeld av nya upptäckter som börjat utmana våra konventionella uppfattningar om människokroppen. Ett sådant exempel (Rein et al, 2014) är en upptäckt av en ny typ av nervändar i vävnaden som man tidigare inte visste fanns.

”Det här tvingar oss tillbaka till ett observationsstadie. Nya upptäckter visar att vi vet för lite för att kunna ge några svar”

Nya upptäckter väcker nya insikter. För Dr. Jägers del började det när hon på 90-talet började studera fascia och ländryggsproblematik med hjälp av ultraljud och nya mätmetoder.

  • Men hur har vi hamnat här och vad har det för betydelse för hur vi ser på kroppen?
  • På den här sidan har vi samlat idéerna som ligger bakom den här nya vågen av anatomisk forskning.
  • Vi har dessutom just påbörjat en omfattande litteraturstudie kring fascia, inflammation och smärta i rygg och nacke tillsammans med bl.a. Dr Heike Jäger och Professor Karl E Arfors. Vi hoppas kunna presentera den här i april 2018

Introduktion: Varför är Fascia inte mer välkänt än det är?

Vi har identifierat tre starka anledningar till att Fascians centrala betydelse för kroppens funktionalitet inte är mer känd än vad den är. Det kan vara bra att ha detta i åtanke när du förhåller dig till aktuell och tidigare forskning

  1. Nytt område: Fasciaforskningen inte äldre än 40-50 år och var länge fragmenterad. Det som forskare i Tyskland kom fram till nådde inte forskare i USA osv. Så sent som 2007 hölls den första Fascia Research Congress och resultat från olika länders forskning började sammanställas. I september 2015 hölls den fjärde Fascia Research Congress. Då var vi på plats och spelade in ett antal intervjuer som du hittar på den här sidan.
  2. Går emot tidigare kunskap: Forskningsresultaten vänder upp och ner på det vi tidigare vetat om kroppen. Om du öppnar en lärobok i anatomi så står där inte mycket om fascia. Om det helt plötsligt dyker upp forskning som säger ”hej! allt du lärt dig under alla år som du studerat bygger på fel perspektiv – du har missat en av de mest centrala delarna” så är det inte helt lätt att acceptera det.
  3. Nytt paradigm, nytt perspektiv: Tom Myers menar lite skämtsamt att fasciaforskningen innebär samma skifte i paradigm för biologin som skillnaden mellan Newtons mekaniska universum och Einsteins e=mc2. Det kan vara grandiost men på ett sätt är det lite som att höra att jorden är rund när du gått runt hela ditt liv och trott att jorden är platt. Gamla perspektiv, trossystem och mönster är svåra att bryta. Nytt är ofta svårt att acceptera.

Nytt paradigm, nytt perspektiv

Hur förstår man saker från ett annat perspektiv?

För att förstå ett annat perspektiv kan det vara intressant att studera sitt eget. Varför ser vi på världen på just det sätt som vi ser på den?

Ett sätt att förstå varför man har det perspektiv man har är genom idéhistoria. Hur har de idéer vi idag tar för givna, t.ex. att jorden är rund eller att vi består av atomer, blivit till?

Idéhistoria är i sig såklart en komplex vetenskap, men vi tog oss friheten att göra en förenklad beskrivning:

Ifrågasätter tidigare kunskap

För att förstå Fascia måste du se helheten först, och därefter delarna

Så länge vi har studerat kroppens insida har vi vetat om att det finns bindväv. Men om du öppnar en lärobok i anatomi så står där inte mycket om bindväv/fascia.

När vi har dissekerat kroppar har vi gjort det för att förstå delarna. Vi har skurit ut organ, muskler och skelett, vi har närstuderat celler – men när vi har gjort det har också skurit igenom bindväven.

Gil Headly har dissekerat kroppar sedan 70-talet och var en av dem som började studera det som man faktiskt skar igenom.

Han menar på att det viktiga är att börja se på kroppen som en helhet istället för i delar. När du inser att fascian för det första finns och för det andra har en betydelsefull funktion, så följer insikten att du aldring kan undgå att se på kroppen som en helhet. Om du studerar en muskel, ett organ eller ett ben, så är det alltid fascia runt om, och det ena sitter ihop med det andra – du måste helt enkelt se till helheten.

Det här kan vara svårt, för vi har tränat oss i att se delar först, inte helhet. Om det helt plötsligt dyker upp forskning som säger ”hej! allt du lärt dig under alla år som du studerat bygger på fel perspektiv – du har missat en av de mest centrala delarna” så är det inte helt lätt att acceptera det.

Inte ett system av muskler och skelett med omslutande fascia utan ett system av fascia innehållandes muskler och skelett

Tom Myers har sedan 70-talet varit en av de starkaste förespråkarna för att öka förståelsen för fascia.

”Fascia finns överallt i kroppen, din hjärna är inlindad av fascia, ditt hjärta är inlindat av fascia, dina inälvor är inlindade i fascia och alla dina muskler och leder är inlindade i denna fibrösa vävnad. Det är den biologiska konstruktionen som håller ihop oss.

Vi har pratat om det muskuloskeletala systemet men när vi pratat om ben och muskler har vi utelämnat det system som binder dessa samman. Vi pratar visserligen om senor och vi pratar om ligament, men som enskilda strukturer medan den här biologiska konstruktionen är heltäckande, vilket nu är bekräftat tack vare den senaste forskningen som egentligen inte är mer än 10 år gammal.”

Helhetssynen innebär också en förståelse för att orsaken till ett besvär ofta sitter någon annan stans. T.ex så kan en dissfunktion i din fot leda till ett problem i din höft som i sin tur kan leda till smärta i nacken. De här sakerna har man inte tagit hänsyn till, för vi har bara tittat på de lokala delarna av kroppen och inte hur de hänger ihop.

Nytt forskningsområde

Varför har man inte undersökt det här tidigare?

Fasciaforskningen inte äldre än 40-50 år och var länge fragmenterad. Det som forskare i Tyskland kom fram till nådde inte forskare i USA osv. Så sent som 2007 hölls den första Fascia Research Congress och resultat från olika länders forskning började sammanställas. I september 2015 hölls den fjärde Fascia Research Congress.

I början av 2013 sändes en tysk dokumentär baserat på den senaste forskningen om fascia. Den ger en väldigt bra grundläggande introduktion för den nyinsatte. Hela dokumentären är på drygt 30 minuter, men för dig som snabbt vill få en överblick har vi klippt ihop en kortare version:

  • Därför har man inte kunnat undersöka Fascia förrän nu
  • Res in i kroppen – så ser fascia ut på insidan
  • Grafik som förklarar hur fascia påverkar bl.a. immunförsvar och nervsignaler
  • Därför är fascia vital för vår rörelse

Den nya kunskapen om Fascia har gjort att vi är tillbaka på ett observationsstadie

Doktor Heike Jäger är neurofysiolog och specialist på muskelsjukdomar, kronisk värk och ryggsmärta. Hon har en central position vid Fascia Research Center vid Universitetet i Ulm, Tyskland.

Hon har i flera år bedrivit ledande forskning inom fascia och ländryggsproblematik med hjälp av ultraljud och nya mätmetoder. Tillsammans med sina kollegor utmanar de konventionella uppfattningar om människokroppen och sätter en ny standard för anatomisk forskning.

Deras resultat är häpnadsväckande. Ett sådant exempel är en studie (Rein et al, 2014) där de hittat en ny klass av nervändar i vävnaden som man tidigare inte visste fanns.

Dr. Jäger menar på att de gamla premisserna för forskning inom vårt anatomiska område inte gäller längre. Den nya kunskapen om Fascia har gjort att vi är tillbaka på ett observationsstadie  – vi måste undersöka vår omgivning för att ens förstå vad vi ska mäta.

Ett urval av aktuell forskning

Inflammation i fascia orsak till smärta i nacke och rygg?

  • I ett stillasittande tjänstesamhälle och en alltmer digital värld leder problem med rygg och nacke både till sänkt livskvalitet och längre sjukskrivningar.
  • De senaste åren har ny forskning (Gordh et al 2011, Mense et al 2015, & Wilke et al 2017) sammanställts som visat på att det finns ett direkt samband mellan smärta och inflammation i bindväv.
  • Inflammation är kroppens naturliga läkeprocess men när inflammation inte går över leder det till smärta
  • Att den inte går över kan bero på en mängd olika saker, t.ex. på grund av kost, dålig rörlighet, en läkeprocess som gått fel, eller när du t.ex. gör samma upprepar samma monotona rörelse för många gånger (t.ex. tennisarmbåge/musarm)

Fascia på hästar och validering av Swedish Fascia Vibes

Veterinär Dr. Vibeke Sødring Elbrønd vid Köpenhamns universitet, har genom obduktion funnit att hästen har samma slags kedjor och nätverk av bindväv genom kroppen som de fascialinjer Tom Myers funnit.

Beroende på att hästen är fyrfota stämmer dessa linjer även beskrivna som kedjor överens till ungefär 90% med de hos människor. Vibekes studie presenterades på Fascia Research Congress i Washington DC i September 2015.

Validering av Swedish Fascia Vibes

För att testa sin hypotes gjorde Dr. Elbrønd en parallell studie på sex hästar där Atlasbalans behandlingsmaskin användes.

Swedish Fascia Vibes validerades som effektiv när det gäller att minska spänningar och förbättra blodflöde.

Lista på studier

Atlasbalans har påbörjat en omfattande litteraturstudie kring fascia, inflammation och smärta i rygg och nacke om ca 150 timmar tillsammans med bl.a. Dr Heike Jäger och Professor Karl E Arfors. Vi hoppas kunna presentera den här i april 2018

  • Koppling mellan ryggsmärta och fascia i ländryggen (lumbodorsal Fascia) Wilke et al 2017
  • Upptäckt av ett flertal oklassificerade nervändar – Rein et al 2014
  • Sammanfattning av studie som undersöker smärta i ländryggen, fascia och inflammation – Mense et al 2015
  • Koppling mellan Whiplashskador och inflammation i muskler (och vävnad) – Linnman et al 2011

Rekommenderade filmer och föreläsningar

Kryp in under huden – så ser levande fascia ut!

Dr. Jean Claeude Guimberteau tar oss med på en fascinerande resa in under huden. Med små videokameror har han lyckats filma levande fascia. Då vi tidigare mest har sett Fascia vid dissektion av döda människor och djur ger Guimberteaus film en djupare förståelse för hur levande vävnad fungerar och hur komplex men genial våran kropp faktiskt är.

Stretching, bindväv, kronisk värk och cancer

Dr. Helene Langevin är chef för Osher Center for Integrative MedicineHarvard Medical School.

Här förklarar hon vikten av bindväv för kroppens funktionalitet samt hur fascia hänger ihop med immunförsvaret. Hon pratar om nya upptäckter kring effekten som stretchande har på inflammation och hur det hänger ihop med kronisk värk och cancer

Vad händer vid Swedish Fascia Vibes?

Swedish Fascia Vibes och inflammation

Swedish Fascia Vibes med maskinen AtlasOrange1 är ett innovativt sätt att behandla bindväv och muskelspänningar, minska inflammation och öka rörlighet.

Behandlingsresultat från ca 200 terapeuter i Sverige, EU och USA indikerar att inflammationsrelaterade besvär lindras eller helt går över.

Många personer som blivit behandlade upplever minskade problem med ryggvärk och nackbesvär och behandling av hästar har lett till att bl a travhästar springer fortare och hopphästar i en större utsträckning håller sig skadefria.

Behandling med vågor och vibrationer

NERVCELLER I BINDVÄVEN:

I bindväven har man funnit att det finns 6 ggr fler nervceller än i t.ex. muskler. Det finns både nervceller för smärta och för lägesbestämning. Dessa nervceller påverkas av vibrationer och varierad rörelse vilket kan förklara varför vi med AtlasOrange1 får både smärtlindring samt ökad elasticitet i vävnader. (1)

VÄTSKA TRANSPORTERAS VIA BINDVÄV:

Nyligen har en tysk forskare visat att bindväven i en människa transporterar 15 l vatten på 48 h, vilket är en relativt stor mängd jämfört med ex. blodmängd och lymfsystem. (2)

Det finns ett flertal studier som visar på att manuell terapi till stor del handlar om förflyttning av vatten i vävnaden. Vid många olika försök har det visat att det vid manuell behandling inte handlar om vävnads bearbetning utan att öka genomströmning av vatten i vävnaden. (3, 4). Enligt samma rapport visar det sig att man genom att använda statiska vibrationer kan öka flödet av vätskan i vävnaden från 3-12 ggr beroende på frekvens.

Vi filmade maskinens effekt på vatten med en höghastighetskamera (600 bilder/sekund). I klippet visas program #1 och hela dess variation.

Källor

(1) Fascial plasticity – a new neurobiological explanation- Part 1 (Shleip 2002), (2) Looking in particular at flow of fluid through that tissue (Reed 2011), (3) Mathematical Analysis of the Flow of Hyaluronic Acid Around Fascia During (Roma et al 2013), (4) A theoretical framework for the role of fascia in manual therapy (Simmonds et al 2010)

Vill du veta mer om Fascia?

Vill du veta mer om fascia och dess betydelse för hälsan så har vi samlat mer information på vår hemsida.