Fascia har för många kirurger och forskare setts som något att flytta på för att komma åt att se och jobba med de underliggande delarna. Öppnar vi en äldre anatomibok så nämns givetvis fascia, men inte alls i samma utsträckning som man går igenom muskler och dess funktion och exakta fästpunkter.

De senaste årens forskning har dock visat att fascia inte bara omsluter i princip alla delar av kroppen, från små celler till stora muskler, det börjar även mer tydligt att vi faktiskt kan hitta många svar i själva fascians strukturer. Både information om sjukdom, smärta och rörelsestörningar kan gömma sig i denna vävnad.

Fascians placering och utformning

Det finns just nu ingen fastställd terminologi för fascia. Men det finns tre sätt att beskriva fascia så här långt.

  • Hinnor eller andra dissekterbara bindvävssammansättningar, inklusive bindningar till inre organ och dissekterbara strukturer som hör till dem.
  • Massor av bindväv stora nog att se med blotta ögat, noterat att fibrer i fascia tenderar att vara ihopvävd, och inkluderar även lös areol bindväv som till exempel den ytliga bindväven under huden.
  • Fibrös kollagen vävnad som är en del av kroppens kraftöverföringssystem (definition från Fascia Research Congress 2015)

Fascia är det samma som kollagen bindväv. De olika sorterna av fascia benämns olika beroende på vart de sitter och hur de är utformade. Vi växlar här lite mellan benämningen bindväv och fascia, men det är samma vävnad, bestående av kollagena fibrer.

Fascia kedjar ihop alla kroppens delar och har en betydande roll i balans, hållning, koordination och även lägesbestämning. Den har även en avlastande verkan och överför stötar och belastning vidare till större områden för att undvika överbelastning.

Längs fasciahinnor löper de flesta blodkärl och nerver och det finns runt sex gånger mer nervreceptorer i fascia än i andra delar.

Fascia finns i hela kroppen och omsluter organ och muskler. Den håller ihop skelettdelarna och bildar även en fibrös vävnad fylld av vätska. Om vi börjar med fascians olika lager och delar så har vi en ytlig, subkutan fascia strax under huden. Djup fascia ligger mellan och runt om muskelgrupper, enskilda muskler samt organ. De areola fasciorna är tjockare och innehåller mycket vätska som flödar mellan den matrix av fibrer som bildar vävnaden.

Skelettets olika delar binds samman av starka band av bindväv –ligament som fäster samman lederna. Senorna är en förlängning av muskler för att kroppen ska kunna vara avsmalnande i extremiteterna och kraften komma en bit ifrån. En funktion är även att med muskelkraft spänna upp senan för att få högre utväxling på muskelns arbete, likt en fjäder som sprätter iväg. Exempel är gasellen som studsar fram med minimal ansträngning.

En aponeuros är en senhinna med fibrer som löper både längsgående och tvärgående. Aponeuroser finns i handflator, fotsulor, i bukväggen och i ögat. De har inte mycket nervändar och blodkärl till skillnad från de flesta bindvävshinnor.

Fascia: en kostym som omsluter allt. Utan början, utan slut.

Vävnadens sammansättning

Den vanligast förekommande celltypen i den extracellulära matrixen (bindvävens nätverk) är fibroblaster. De kan förändras mycket snabbt beroende på belastning och ombildas snabbt. Vår livsstil och belastning påverkar byggnaden av bindväv och den kan snabbt förtjockas och förändras.

DETTA BESTÅR BINDVÄV AV

Kollagen: Vävnadens lim som håller ihop den. Byggt av proteiner hopbuntat till varierande typer av fibrer. Kollagen ger stadga, form och stabilitet till kroppen.

Fibroblaster: Celler som utsöndrar kollagenproteiner. Vid stretch eller tryck på fibroblaster kan de fördubbla sin produktion.

Kollagenas: Utsöndrar enzymer som bryter ner peptidbindningen i kollagen, för att förhindra onormal kollagentillväxt vid till exempel ärrbildning.

Myofibroblaster: Uppstår från fibroblaster som har stimulerats till att ändra sin form och funktion. Dessa har liknande karaktär som mjuka muskelceller och kan kontraheras. Dessa spelar in vid reparation av skadad vävnad. Det krävs ett stort trauma för att denna process ska starta.

Mjuka muskelceller: Finns såklart i mjuka muskelvävnader men förvånande nog även i bindväv. Dessa kan utföra långsamma ej viljestyrda kontraktioner och kan alltså skapa rörelse i bindväv.

Integriner: Protein som är vitalt för cell-till-cell kommunikation i den extracellulära matrixen (ECM). Integrinerna binder ihop ECM till alla cellmembran och kan kommunicera till cellen vad som sker utanför. Cellen kan således inte bara ”smaka” på den kemiska omgivningen utan även känna av vad som sker i omgivningen.

Fibronectin: Klisterliknande ämne som får integrinerna att fästa.

Elastin: Låter kroppen återta sin ursprungliga form efter töjning.

Fibrillin: Formar elastiska fibrer som ger styrka och flexibilitet till bindväven.

Fett: Stötdämpar och isolerar.

Omvandlande tillväxtfaktor: Protein som styr tillväxt

Fascians glidlager: Innehåller proteoglycans och hyaulonsyra

Stimulering av bindväven ger en ökad volym av de vätskefyllda glidlagren.

De flesta sensoriska receptorerna är belägna i den ytliga bindväven och det förklarar varför många manuella ytliga terapier gör ont. Det förklarar även den ospecifika smärta som kan uppstå i stora områden och som kan släppa vid effektiv behandling av bindväven.

Det verkar som att vibrationsterapi kan frigöra låsta nervsignaler som får muskler och bindväv att hålla ett konstant kontraherat läge. Muskler som varit i kramptillstånd mycket länge kan snabbt återfå normal tonus genom vibrationsterapi som påverkar dessa receptorer i bindväven och muskelspolarna.

Som tidigare sagts innehåller bindväven upp till sex gånger fler nervändar och har stor betydelse för kroppens funktion i stort. Har fascian dålig funktion stör det även nervsystemet och en negativ spiral är igång.

Häng med i det senaste om Fascia.

Beställ ett kostnadsfritt infopaket idag och få uppdateringar om forskning, nya rön och mycket mer.

Beställ infopaket

Kryp in under huden – så ser levande fascia ut!

Dr. Jean Claeude Guimberteau tar oss med på en fascinerande resa in under huden. Med små videokameror har han lyckats filma levande fascia. Då vi tidigare mest har sett Fascia vid dissektion av döda människor och djur ger Guimberteaus film en djupare förståelse för hur levande vävnad fungerar och hur komplex men genial våran kropp faktiskt är.

  • Så ser Fascia ut – film av levande vävnad
  • Förundras över hur vacker du är på insidan 😉
  • Engelsk kommentar och musik

Vill du veta mer om Fascia?

Vill du veta mer om fascia och dess betydelse för hälsan så har vi samlat mer information på vår hemsida.